För att energistrategin ska vara enkel att läsa och förstå av alla bör nuläge, mål och uppföljning beskrivas med samma enhet. Om bolagets energianvändning beskrivs med kWh/m2, bör även mål och uppföljning beskrivas på detta sätt. En energistrategi bör minst innehålla:
1. Bakgrund/motiv till varför bolaget jobbar med energifrågorna
2. Nulägesbeskrivning
- Energianvändning för värme och el. Förutom energianvändningen bör även kostnader och miljöpåverkan (tex. CO2-utsläpp) beräknas.
- Eventuell egen produktion av energi
- Vattenanvändning
- Underhållsplan för fastighetsbeståndet
- Kulturhistoriska och antikvariska värden, samt eventuella bevarandekrav eller klassningar
- Andra beskrivningar av fastighetsbeståndet som är relevanta ur energisynpunkt
- En analys/sammanfattning av ovan punkter som motiverar vilka energiåtgärder som bolaget valt att fokusera på.
3. Bolagets vision om bolagets framtida önskvärda tillstånd
Läs mer under > Vision och mål
4. Energi- och utsläppsmål:
- Ev. relevanta mål i bolagets omgivning
- Bolagets egna energi- och utsläppsmål (bör vara S.M.A.R.T.A)
- Relaterade mål, exempelvis mål för inomhusmiljön, kommunikation med hyresgästerna eller mål för bevarandevärden
- Läs mer under > Hur tar vi fram bra mål?
5. Åtgärder som inkluderar:
- Tydligt vad som ska göras
- Vem som ska utföra åtgärden
- När den ska genomföras
- Nyckeltal som visar hur åtgärden mäts
- Kostnaden för åtgärden
- Beräknad besparing i kWh, CO2 och kr
- Hur åtgärdens ska följas upp
För en bra styrning krävs att åtgärder dokumenteras i detalj enligt punkterna. Eventuellt passar det bättre att denna dokumentation sker i ett separat dokument och åtgärderna beskrivs i mer generella skrivningar i energistrategin.
Tips!
Använda gärna Klimatkommunernas åtgärdsmallar. De ger en bra överblick över vad som ska finnas med.
Det finns en enklare och en mer detaljerad variant:
Ni kan också få inspiration till arbetet för hur man tar fram åtgärder från Klimatkommunernas dokumentguide (riktad till kommuner):
6. Uppföljning/analys
- Normalårskorrigerad energianvändning: historiskt, nuläge och jämförelse med målen
- Analys av ifall målen kommer att nås och ifall bolagets strategi behöver justeras.
- Läs mer under > Följ upp målen!
På vilket sätt ska energianvändningen normalårskorrigeras? De två vanligaste metoderna kallas ”graddagar” och ”energiindex”. Metodernas resultat skiljer sig åt både per månad och ackumulerat på årsbasis, varför det är viktigt att bestämma sig från början vilken metod som ska användas. Graddagar tar hänsyn till variation av temperaturen medan energiindex inkluderar fler parametrar som exempelvis vind och byggnadens energilagringsförmåga. Läs mer på SMHI:s hemsida.
Energiindex är en mer noggrann metod, men vid enklare uppföljning går det bra även med graddagsmetoden. Ofta förser fjärrvärmebolaget sina kunder med graddagar eller motsvarande korrigeringsfaktorer.
Denna information kommer från Klimatkommunernas projekt ELSA.