Using SMell to choose wELL - Förstudie

Bakgrund

Många befintliga bostäder i Sverige, såväl flerbostadshus som småhus, är underventilerade. Detta framkom t.ex. av Boverkets BETSI-studie år 2010. En energieffektiv lösning för att åtgärda det är att installera FTX-ventilation. I dagsläget byggs många nya byggnader med FTX-ventilation med hög värmeåtervinning, men i det befintliga beståndet saknar ca 90 procent av alla flerbostadshus värmeåtervinning ur ventilationens frånluft. Den tekniska energibesparings-potentialen är ca 5 TWh per år för dessa byggnader.

Trots stor lönsam energieffektiviseringspotential, behov av bättre ventilation och skärpta energikrav är många fastighetsägare tveksamma till att installera FTX-ventilation i sina befintliga byggnader. Det finns en rad anledningar till detta; höga investeringskostnader, relativt omfattande merarbete och brist på kunskap om mervärden som bättre inomhusklimat är några.

Ett område som är relativt outforskat är om lukt kan relateras till olika typer av bostadsventilation och om lukt kan användas som underlag för att påverka beslutsprocesser i samband med att åtgärder ska genomföras för att förbättra ventilationen. Exempelvis i dialog med kollegor och hyresgäster för att stärka argumenten för de ventilationslösningar som genererar minst luktspridning.

Bild: SkorstensFolket Sverige AB.

Syfte och mål

Förstudien har syftat till att undersöka om lukt kan relateras till olika typer av bostadsventilation. Exempel på lukter som kan förekomma i bostäder är neutral, ren, unken, stickande, matos, rök, tvättmedel.

Den har också syftat till att undersöka om det är intressant för fastighetsägare att använda informationen om lukt kopplat till typ av ventilation som underlag inför beslut att genomföra ventilationsåtgärder. Exempelvis för att stärka argumenten för val av FTX-ventilation.

Resultat

Intervjuade representanter från fastighetsbolag uppger att de får klagomål från hyresgästerna avseende lukter, och de vanligaste klagomålen avser cigarettrök och spridning av matos mellan lägenheterna eller ut i trappuppgången. De anger också att det finns kopplingar mellan typ av ventilationssystem och luktspridning. Flest problem uppges för självdragsventilation och frånluftsventilation. Även för FTX med roterande värmeväxlare upplevs problem, framförallt om det är obalans mellan till- och frånluft. Gemensamt för i stort sett alla intervjupersonerna är att de anser att balanserad FTX-ventilation med plattvärmeväxlare är att föredra för att minimera risken för luktspridning.

Samtliga intervjuade ser en potential i att använda lukt i kommunikation om god luftkvalitet. Förutsatt att mätning kan genomföras på ett standardiserat sätt anser de att resultat från dessa kan bidra positivt i hyresgästdialoger om ventilation, och kan stärka argumenten för FTX-ventilation. Det anges också att det kan behövas en avgränsad definition för lukter samt ett språk för att kommunicera lukt som kan komma från byggnaden.

Sammantaget finns både ett behov av kunskapsuppbyggnad - och ett intresse för fortsatta studier inom området. Majoriteten (nio personer) av de intervjuade tycker att det skulle vara intressant för deras organisation att delta i ett forskningsprojekt. Några för att få fram en standard för mätning av lukt och ta fram strategier för att kommunicera lukt, andra vill delta för att genomföra mätningar i egna byggnader.

Färdigställd rapport