Normalisering av tappvarmvattenanvändning - Förstudie

Bakgrund

Med de senaste revideringarna av byggreglerna skärps kraven för nyproduktion och därmed blir varje kWh viktigare och viktigare. Om det sker en kontinuerlig uppnormaliserad energianvändning för tappvarmvattnet innebär det att byggherrar måste göra större investeringar i klimatskal och tekniska installationer än vad som egentligen vore nödvändigt. Det riskerar också att mindre pengar läggs på att minska varmvattenförbrukningen, vilket vore olyckligt då den står för en större andel av energianvändningen i nya byggnader.

Förstudien har kartlagt variationer och undersökt möjliga orsaker till en lägre energianvändning än gängse schabloner för tappvarmvattenproduktion. Variationerna har uppmärksammats i verifieringar av miljöbyggnadscertifieringar för flera av Riksbyggens nyproduktionsprojekt.

Syfte och mål

Målet med förstudien var att kartlägga variationen och undersöka möjliga orsaker till en lägre energianvändning än gängse schabloner för tappvarmvattenproduktion. Att analysera tappvarmvattenanvändningen i ett antal nyproduktionsprojekt för att kunna dra slutsatser om varför användningen är lägre än förväntat i en jämförelse med den föreskrivna mängden i BEN 2.

Resultat

Beräkningarna och analyserna av de undersökta husen påvisar att uppmätt energianvändning för tappvarmvatten i de flesta fallen är lägre än de normaliserande nivåerna som är förslagna av Boverket. Användningen är ca 6 - 23 kWh/m2,Atemp se figur nedan . Nivån som användningen jämförs mot är 22,5 kWh/m2,Atemp, detta för att Boverkets föreslagna siffra 25 kWh/m2,Atemp kan räknas ner med tio procent, om snålspolande armaturer används.

Totalt har sammanställning och analys gjorts på statistik från 694 lägenheter fördelat på 29 flerbostadshus, som är geografiskt spridna i landet. Data har erhållits från Riksbyggen.

I förstudien har eventuella felkällor, exempelvis storlek på lägenheter, tomma lägenheter etc, som kan påverka energianvändningen också utretts och analyserats. Inga tekniska felkällor har kunnat påvisas och det som kvarstår för att styrka den låga energianvändningen är beteendet hos brukarna, då energianvändningen för tappvarmvattnet är starkt beroende mot beteendet hos brukarna. Riksbyggen har individuell mätning och debitering av tappvarmvattnet i sina fastigheter vilket bör påverka energianvändningen.

Delrapporten beskriver syfte, genomförande, resultaten och de känslighetsanalyser som genomförts, samt slutsatser, rekommendationer och förslag på fortsatt arbete.

Färdigställd rapport