I denna utredning redovisas utfallet av tre olika energibesparande åtgärder i hus av likartad typ och konstruktion inom bostadsområdet Bojsenburg i Falun.
De tre olika åtgärdspaket som utförts är:
- Ombyggnad av frånluftsventilation till balanserad med återvinning (FTX)
- Förbättrat klimatskal och återvinning av frånluft med hjälp av värmepump.
- Byte till energieffektiva fönster
Avsikten har varit att göra en jämförelse av kostnadseffektivitet, av vad som uppvisar störst energibesparing och vad som är det miljömässigt bästa alternativet. Det är inte alltid dessa tre parametrar sammanfaller.
Åtgärderna som redovisas i utvärderingen är gjorda i byggnader som inte står inför några akuta åtgärder avseende klimatskalet. Detta gör att slutsatser om dessa åtgärders lönsamhet hade sett annorlunda ut om manändå skulle tvingats till åtgärder som varit nödvändiga för bevarande av byggnadernas värde och funktion. Här har bara åtgärdernas faktiska kostnad beräknats.
Lönsamheten beror också på vilken kalkylränta som används. Ett snitt av Kopparstadens upplåningsränta har använts, lite höjd har också tagits som försäkring mot en eventuell högre räntenivå i framtiden. Vid 3 % kalkylränta istället för 5 % hade huset med fönsterbyte och huset med ny FTX-ventilation uppvisat ett positivt kassaflöde inom två år, huset med flera åtgärder behöver nästan tjugo år för att uppnå detta trots den låga räntan.
Utvärderingen av åtgärderna i Bojsenburg visar hur svårt det är att halvera energianvändningen i hus som redan har en energianvändning som är relativt normal i Sverige. Den har också visat svårigheten med att göra kostnadseffektiva energiåtgärder i byggnader med relativt få lägenheter. Främst gäller det när ganska avancerade tekniska installationer görs och ett fåtal lägenheter ska bära investeringen. Dessa installationer kräver också periodiskt underhåll och medför en ökad elanvändning.
Ingen av åtgärderna har uppvisat godtagbar ekonomisk bärkraftighet. Mest överraskande har varit att utbyte av fönster till energieffektiva sådana har visat sig vara det mest ekonomiskt gynnsamma i denna typ av hus trots att åtgärden uppvisat den minsta energibesparingen. Förbättrat klimatskal och återvinning uppvisar den största energibesparingen med en halvering av energianvändningen. Den erfarenhet som gjorts är att någon form av värmepump i kombination med förbättrat klimatskal krävs för att nå målet för halverad energianvändning till 2050. Samtidigt uppvisar detta hus inte någon minskad miljöpåverkan eftersom elanvändningen ökar nästan 10 gånger. Den energianvändning som reducerats är miljövänlig fjärrvärme som har liten miljöpåverkan.
Slutsatsen är att det hus som uppnår målet för år 2050 är det sämsta alternativet för miljö och ekonomi betraktat ur ett hållbarhetsperspektiv.
Denna information är, utan bearbetning, hämtad från den tidigare webbplatsen. Vid frågor kring innehållet i informationen - kontakta kansliet på info@bebostad.se.