Partnering innebär att bostadsbolaget, istället för att som vanligt definiera hela byggprojektet och upphandla entreprenörer och hantverkare efter det, ingår ett partneringavtal med en entreprenör. Denna ska sedan samla kompetens så som konsulter, hantverkare, arkitekt, mm, i inledningsfasen av byggandet, för att gemensamt hitta lösningar och tar fram ett projektförslag.
Partnering har många fördelar:
- Alla som deltar har ett gemensamt mål, en gemensam organisation och gemensamma ekonomiska intressen.
- Alla parter som ska vara med träffas redan i början av processen. ”Stafetten”, där en leverantör lämnar över till en annan, uteblir och risken för byggfusk minskar eftersom alla underentreprenörer samverkar mot ett gemensamt mål.
- Passar bra för ombyggnad, som ofta innehåller överraskningar längs vägen som inte går att förutse och säkrar upp för att en funktion inte kompromissas bort för att kostnaden ska hållas låg.Är kostnadseffektivt och ger bra utrustning men kräver öppenhet och att du hittar en partner med rätt inställning. Ställer stora krav på samarbetsförmåga.
- Kräver också att projektledaren har tid och vilja och engagemang hos den beställande parten.
Se filmen om hur Karlstad Bostad tänker kring partnering och samverkan:
> Film! Se hur KBAB tänker kring partnering och samverkan
Exempel: Helsingborgshem intervjuar nyckelpersonerna under anbudsutvärderingen
Jane Kylberg, chef för fastighet och utveckling:
”Vi har inte använt partnering i rena energiprojekt men planerar att göra det. Vi har däremot använt partnering i samband med ny- och ombyggnation. Partnering passar bra för projekt som innehåller många osäkra parametrar som måste lösas under projektets gång.
Det är viktigt att hitta rätt personer. Under anbudsutvärderingen intervjuade vi de, till nyckelrollerna, offererade personerna. Vi valde projektchef, platschef, energisamordnare, projekteringsledare, kalkylator och partneringsledare, roller där engagemanget för energifrågan är extra viktig för resultatet. Bolagen fick olika poäng utifrån hur väl de offererade personerna för nyckelrollerna kunde redogöra för ett antal frågor.
Frågorna handlade bland annat om hur de såg på sin roll i projektet och vilka erfarenheter från tidigare projekt de kunde ta med sig in i projektet. Hur väl personerna redogjorde för frågorna bedömdes enligt en skala. Utifrån den bedömningen sattes poäng. Detta var en del av anbudsutvärderingen. Det avgjorde alltså inte helt vem som fick anbudet, men hade betydelse.”
Jane Kylberg menar att det här även stärker entreprenörerna:
"De känner sig stolta när de väljs ut, inte på grund av lägsta pris, utan för att de är kunniga och trovärdiga. Det ger känslan - Jag har blivit utvald!"
Denna information kommer från Klimatkommunernas projekt ELSA.