Innehåll

Klicka på respektive rubrik för att komma till avsnittet.

Avsätt tid för idrifttagning

För att i ett senare skede verifiera att funktions- och energikraven är uppfyllda, måste först systemet för mätsystemet i sig är verifierat. Vid idrifttagningen verifieras alla mätare och givare i mätsystemet. Hela funktionen bör kontrolleras, dvs att givarna mäter rätt och att rätt värden inläses till mät- och styrsystemet, samt att rätt mätvärden lagras i databas och kan analyseras och visualiseras som avsett.

Erfarenheter från många om- och nybyggnader av flerbostadshus visar att de ofta inte uppfyller förväntad energiprestanda. Detta kan bero på många olika faktorer men inte sällan orsakas det ofta brister inom installationssystemen, värme- och ventilationssystemen. Ofta upptäcks det dessutom inte förrän efter lång tid att man ligger för högt i energianvändning. Inom BeBo-projektet Effektivare Idrifttagning – ”Glapp i Byggprocessen” från 2013-2014 konstaterades i förstudien om Vidareutveckling av metoder för idrifttagning och driftuppföljning, att det finns en stor problematik i att idrifttagningens tid krymper när bygget blir försenat. Nedan exempel beskriver hur det kan gå till:

- När det är tre månader kvar till inflyttning spikas tiderna för slutfasen av projektet. Om entreprenören eller någon underentreprenör därefter blir försenad i sina avslutande arbeten, skjuts slutstädningen fram och idrifttagningen som skulle göras därefter blir försenad. Men slutbesiktningen går inte att flytta, för några veckor senare flyttar hyresgästerna in och man måste ha slutbeviset, för att boende/brukare skall få flytta in. Detta kan då resultera i att installatören tvingas göra fyra veckors idrifttagning och samordnad funktionsprovning på mindre än en vecka, vilket givetvis påverkar kvaliteten på arbetet. Installatörens fokus blir att lyckas få godkänd slutbesiktning, inte att göra ett bra jobb med idrifttagning och samordnad funktionsprovning, som säkerställer att byggnadens installationer fungerar som tänkt, för det finns det ingen tid till.

När det är en månad kvar till slutbesiktning ska det vara slutstädat och installationssystemen vara drifttagna, så att kontroll och injustering av alla system kan påbörjas. Säkerställ därför att det finns tid i tidplanen för detta, och tydliga riktlinjer för hur förseningar ska hanteras med avseende på att säkerställa att byggnadens installationer fungerar som de ska.

I det LÅGAN- och SBUF-finansierade projektet Glappet mellan projekterad och uppmätt energiprestanda togs frågan vidare under 2021-2022, med fokus på vad det är som brukar orsaka detta glapp. Även om rapporten inte fokuserar direkt på idrifttagning innehåller tipsen på fel information som kan vara värdefull under idrifttagningsprocessen. Läs mer om rapporten och erfarenheterna här.

Samordnad funktionsprovning

Fastigheten och dess olika system ska uppfylla en mängd olika krav och funktioner utöver energieffektivitet: till exempel ljud, luktspridning, brandsäkerhet och komfort. Detta ställer krav inte bara på att varje delsystem fungerar utan framför allt att de fungerar tillsammans, utan att motverka varandra. Det är detta som säkerställs genom det som kallas samordnad funktionsprovning. Det finns inget lagkrav på att det ska göras, men väl genomfört är det väl investerad tid.

Inom BeBo-projektet Effektivare Idrifttagning – ”Glapp i Byggprocessen” från 2013-2014 konstateras att samordnad funktionsprovning ofta är hastverk med dålig kvalité. Tidsbrist i slutskedet av bygget leder till brist på tid för att göra en ordentlig samordnad funktionsprovning. I bästa fall fungerar installationssystemen någorlunda till slutbesiktningen, men oftast fungerar systemet inte bra, vilket gör att driftorganisationen som tar över byggnaden måste lägga mycket tid på att justera och korrigera.

Dagen för samordnad funktionsprovning är en av de viktigaste dagarna av en byggnad beräknade livslängd. Då ska alla system fungera tillsammans. Den dagen ska byggets alla aktörer hjälpas åt att kontrollera så att byggnadens alla delsystem fungerar bra ihop.

Slutbesiktning

Vid slutbesiktningen kontrolleras att arbetet är utfört enligt överenskommelse (kontraktshandlingar), enligt BBR Boverkets Byggregler, branschregler samt fackmässigt inom de toleranser som är föreskrivna i branschen. Besiktningsmannen avgör ensam om huset byggts efter de överenskommelser som finns eller inte.

Erfarenheter från BeBo-projektet Effektivare Idrifttagning – ”Glapp i Byggprocessen” från 2013-2014 visade att det på grund av brister i upphandlingsunderlaget blir slutbesiktningen oftast endast en installationskontroll, inte funktionsbesiktning. Det är viktigt att kunna ställa verifierbara funktionskrav i upphandlingsunderlaget, så att det är möjligt att kontrollera genomförandet.

Efter godkänd slutbesiktning träder garantitiden i kraft (regleras i ABT 06/AB 04), vanligtvis fem år för entreprenörens arbetsprestation och två år för material/varor (om inget annat avtalats). Garantitiden innebär att det är entreprenören som ansvarar för att åtgärda ett fel om sådant uppstår, eller bevisa att denne inte orsakat felet. Det är dock lättare att få hjälp av entreprenören att åtgärda fel och brister som upptäcks före slutbesiktning.

Överlämning till driftorganisation

För att driftorganisationen ska kunna sköta byggnaden på det sätt som avsetts, och därmed möjliggöra att energianvändningen motsvarar den beräknade, är det viktigt med en bra och tydlig överlämning. Driftinstruktioner och rutiner ska finnas på plats.

I BeBo-projektet Effektivare Idrifttagning – ”Glapp i Byggprocessen” från 2013-2014 konstaterades i förstudien om Vidareutveckling av metoder för idrifttagning och driftuppföljning, att avsaknad av rutiner och system leder till att det först efter något eller några år uppdagas att energianvändningen är högre än tänkt. Tydliga rutiner, noggrann injustering och duktiga drifttekniker sänker den initiala energianvändningen. Läs mer om resultaten från förstudien här.

I det Lågan- och SBUF-finansierade projektet Glappet mellan projekterad och uppmätt energiprestanda togs frågan vidare under 2021-2022, med fokus på vad det är som brukar orsaka detta glapp. Även om rapporten inte fokuserar direkt på överlämning till driftorganisationen innehåller tipsen på fel information som kan vara värdefulla att tänka på i denna process. Läs mer om rapporten och erfarenheterna här.