Innehåll

Klicka på respektive rubrik för att komma till avsnittet.

Projektering enligt styrande dokument

Fastighetsägaren kan och bör ha strategier, rutiner och anvisningar för projekteringen, för att säkerställa att utförandet föreskrivs på rätt sätt. Det är avgörande att dessa dokument är inkluderade i kontraktshandlingarna för att de ska gälla.

Fuktsäkerhet

Fuktskador orsakar inte sällan en försämring av inomhusmiljön vilket i sin tur kan påverka människors hälsa negativt. För fastighetsägare medför fuktproblem ofta även stora oförutsägbara kostnader. Orsaken till att fuktskador uppstår i byggnader kan bero på en rad olika saker, däribland en oklar ansvarsfördelning. Det är viktigt att fuktsäkerheten prioriteras vid planering och genomförande av en energieffektiviserande renovering.

Branschstandarden ByggaF är en metod som säkerställer, dokumenterar och kommunicerar fuktsäkerheten i hela byggprocessen, från planering till förvaltning. Metoden innehåller rutiner och hjälpmedel för alla aktörer från byggherre, arkitekter och övriga konsulter, materialleverantörer, entreprenörer till driftspersonal och förvaltare. ByggaF förvaltas av Fuktcentrum vid Lunds Tekniska Högskola. Läs mer om ByggaF här.

Även Boverket har mycket vägledning om fuktsäkerhet i renoveringsprojekt. Bland annat om fukt i byggnader och dess påverkan på inomhusmiljö, men ur perspektivet med risker för fuktskador i olika byggdelar och hur de bör hanteras.

Energiuppföljning och projektering av energimätare

Energiuppföljningen börjar redan under projekteringen, där det bestäms vilka mätare som ska installeras i byggnaden och hur dessa ska samla/förmedla data. För allmänna rekommendationer om vilken energi som ska mätas och hur, se www.sveby.org, specifikt dokumentet Mätanvisningar 2.0 (senaste aktuella versionen, observera att nyare version kan finnas).

Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att följa upp energianvändning och energianvändande installationer med hög upplösning. Det är viktigt att projektera för mätare på rätt nivå, för att undvika att generera stora mängder data som fastighetsägare inte vet hur de ska hantera. Enklast och bäst är om fastighetsägaren har en genomtänkt metod för hela beståndet och väl utformade verktyg som kan visualisera den information som uppföljningen ger, och att projektering följer dessa anvisningar.

Inom BeBo har frågan om att utveckla energiuppföljningsmetoder och verktyg anpassade för målgruppen varit i fokus under en längre tid. I BeBo-förstudien Energiuppföljningsmetoder och -verktyg från 2019 kartlades vad fastighetsägare vill och måste mäta, och hur detta kan göras med olika rutiner, verktyg och lösningar. Läs mer om resultaten från förstudien här.

Dessa resultat har legat till grund för den tekniktävling som initierades av Fastighetsägarna 2021, med syfte att stimulera och skynda på utvecklingen av digitala verktyg och funktioner som underlättar för fastighetsägare att ha kontroll över sin energi- och effektanvändning. Leverantörer kommer utifrån en framtagen kravspecifikation utveckla tävlingsbidrag och därigenom sina energiuppföljningssystem utifrån beställarnas behov. I september 2023 presenteras resultat och vinnare. Läs mer om tävlingen här.

Tidplan

Erfarenheter från många om- och nybyggnader av flerbostadshus visar att de ofta inte uppfyller förväntad energiprestanda. Detta kan bero på många olika faktorer men inte sällan orsakas det ofta brister inom installationssystemen, värme- och ventilationssystemen. Ofta vet man dessutom inte förrän efter ett/ några år att man ligger för högt i energianvändning. Inom BeBo-projektet Effektivare Idrifttagning – ”Glapp i Byggprocessen” från 2013-2014 konstaterades i förstudien om Vidareutveckling av metoder för idrifttagning och driftuppföljning, att det finns en stor problematik med att idrifttagningen kopplat till tidplanen. Nedan exempel beskriver hur det kan gå till:

- När det är tre månader kvar till inflyttning spikas tiderna för slutfasen av projektet. Om entreprenören eller någon underentreprenör därefter blir försenad i sina avslutande arbeten, skjuts slutstädningen fram och idrifttagningen som skulle göras därefter blir försenad. Men slutbesiktningen går inte att flytta, för några veckor senare flyttar hyresgästerna in och man måste ha slutbeviset, för att boende/brukare skall få flytta in. Detta kan då resultera i att installatören tvingas göra fyra veckors idrifttagning och samordnad funktionsprovning på mindre än en vecka, vilket givetvis påverkar kvaliteten på arbetet. Installatörens fokus blir att lyckas få godkänd slutbesiktning, inte att göra ett bra jobb med idrifttagning och samordnad funktionsprovning, som säkerställer att byggnadens installationer fungerar som tänkt, för det finns det ingen tid till.

Säkerställ därför att det under detaljprojektering och vid planering av byggtid och tidplan prioriteras tid i tidplanen för idrifttagning, och tydliga riktlinjer för hur förseningar ska hanteras med avseende på att säkerställa att byggnadens installationer fungerar som de ska.