Syftet med kampanjen var att nå ut med metoden Rekorderlig Renovering till fler fastighetsägare för att öka antalet goda exempel med metoden.
De fastighetsägare som deltagit i Halvera Mera 1.0 och Halvera Mera 2.0 och därmed genomfört Etapp 1 i metoden Rekorderlig Renovering, erbjöds under 2016 finansiering för att gå vidare och genomföra en renovering (Etapp 2) eller för att följa upp en redan genomförd renovering (Etapp 3). Det erbjudna stödet skulle användas för att handla upp en konsult för energisamordning av respektive etappmoment. Planen var att kontinuerligt i omgångar kunna erbjuda de fastighetsägare som genomfört Etapp 1 stöd för att gå vidare med Etapp 2 och 3.
Erfarenheterna från tidigare omgångar av kampanjen Halvera Mera och pilotprojekt Rekorderlig Renovering resulterade i att deltagande fastighetsägare och dess konsulter erbjöds en obligatorisk inledande utbildning i metoden Rekorderlig Renovering, vid samma tillfälle som deltagande fastighetsägare och konsulter i Halvera Mera 3.0.
Dokumentation från den inledande utbildningen finns under > Genomförda aktiviteter.
För genomförande av projekt enligt metoden Rekorderlig Renovering finns ett antal dokumentmallar att använda. Dessa uppdaterades senast i samband med utlysningen av Halvera Mera 3.0 och Halvera Mera Etapp 2 & 3 och återfinns under rubriken Verktyg > Dokumentmallar BeBo projekt.
Projektet som kampanjen resulterade i pågick 2016-2020 med slutrapportering 2021. Fastighetsägarna i projektet genomför sina delprojekt i olika takt, och deras medverkan avrapporteras efter hand. Nedan finns länkar till information om de energieffektiviseringsprojekt som färdigställts och avrapporterats.
Resultat
Halvera Mera Etapp 2 & 3 riktade sig till fastighetsägare från Halvera Mera 1 och 2. Totalt fem Rekorderlig Renovering-projekt har genomförts och rapporterats inom projektet. Alla fem fastighetsägarna, utspridda över flera olika län, genomförde Etapp 2 och tre av dem genomförde även Etapp 3.
Tack vare fastighetsägarnas olika genomförda åtgärder har alla fem gjort stora energibesparingar. De fastighetsägare som genomförde Etapp 3 har kunnat visa på en uppmätt energieffektivisering på 20–67%, i genomsnitt 43 %. Om även förväntad energibesparing hos de projekt som enbart gjort etapp 2 inkluderas fås en genomsnittlig energieffektivisering på 47%. Den lägsta siffran på 20% kan förklaras av att den fastighetsägaren inte kunde genomföra projektet som planerat på grund av organisationsförändringar.
Den geografiska spridningen för dessa demonstrationsprojekt har varit bra. Två av dem är lokaliserade i norra Sverige, ett område som tidigare haft dålig täckning av demonstrationsprojekt för Rekorderlig Renovering.
Erfarenheterna från projekten pekar på vikten av att utreda energibesparande åtgärder innan en renovering påbörjas, för att kunna dra nytta av samordningsvinster. Inom projekten har även dialog med beslutande myndigheter och energileverantörer visat sig viktigt, för att säkerställa att så stor energieffektivisering som möjligt och de ekonomiska besparingarna uppnås.
En sammanställning av synpunkterna från fastighetsägarna som deltog i projektet visar att flera av dem anser att denna typ av upplägg kan bli för odynamisk. Att skapa ett gemensamt utvecklingsprojekt med flera energieffektiviseringsprojekt som delprojekt innebär svårigheter om delprojekten behöver justeras. Flera av de deltagande fastighetsägarna har behövt ändra sina planer på grund av bland annat organisationsförändringar och sjukskrivningar, vilket upplevdes som krångligt då det även påverkade övriga fastighetsägares del i projektet.
Projektformens utmaningar utvärderas och framtiden får utvisa om liknande möjligheter till stöd för att gå vidare med Etapp 2 och 3 för flera fastighetsägare kommer kunna erbjudas framöver.