En av utredningarna är en uppföljning av Halvera Mera 1, med syftet att utvärdera hur processen kring Halvera Mera 1 har fungerat. Denna analys syftar till att förbättra BeBos process vid förstudiearbeten.
Den andra utredningen är en sammanställning av resultaten från Halvera Mera 1.0 och 2.0 och har rapporttiteln Analys av Halvera Mera 1+2. I analysen av Halvera Mera 1+2 sammanställdes resultaten från de två omgångarna i Halvera Mera för att ge en bild av vilka energieffektiviserande åtgärder som fastighetsägare är intresserade av och hur de bedömer de olika åtgärderna.
Av de 53 förstudier som gjordes inom Halvera Mera 1.0 och 2.0 lyckades 38 räkna fram en energibesparing över 50 procent. Medelbesparingen låg på 60 procent, motsvarande en förbättring av energiprestandan med 77 kWh/kvm Atemp och år. Dock finns en spridning i resultaten. Den nya, beräknade energiprestandan sträcker sig från 21 kWh/kvm Atemp och år till 154 kWh/kvm Atemp
och år.
En sammanställning av resultaten i förstudierapporterna visar att det är större åtgärder på värme- och ventilationssystem samt åtgärder på klimatskalet som är nyckeln till en stor energibesparing. De vanligaste åtgärderna man undersökte i förstudierna var byte av fönster, tilläggsisolering av vind och fasad, byte av termostatventiler och installation av FVP eller FTX.
Analysen visar att vilka åtgärder man väljer att utreda beror på flera faktorer än enbart de byggnadstekniska. Bostadsrättföreningar har ett större fokus på driftåtgärder än privata och kommunala bolag har. Fastighetsägare i norra Sverige har större fokus på klimatskalsåtgärder än de i södra och mellersta Sverige.
Analysrapporter
Resultatet från den tredje utvärderingen bekräftar resultaten från de tidigare utvärderingarna.
Erfarenheterna från Halvera mera 1 och 2 pekade på att fastighetsägare och konsulter behöver stöd i hur de bäst utför en förstudie av denna typ. Både för att granska men även för att vägleda i hur energiberäkningarna utförs och vilka antaganden som kan göras. Inför Halvera mera 3 utökades därför Resurspoolens roll, och de fick mer tid för att stötta vid genomföranden av förstudierna samt för att kvalitetsgranska. Detta stöd var väldigt uppskattat, men kan utvecklas ännu mer för att ge större effekt.