Bakgrunden till innovationstävlingen Bättre Bostads-FTX är att höga krav på verkningsgrad (80–90%) för värmeåtervinning ofta ställs vid upphandling. Även om dessa krav teoretiskt sett är fördelaktiga, kan de i praktiken orsaka problem som påfrysning och ineffektiv avfrostning. I vissa fall kan ventilationsaggregat fastna i avfrostningsläge, vilket leder till en mycket låg verkningsgrad.
Syftet med innovationstävlingen Bättre Bostads-FTX var att få leverantörer av centrala Bostads-FTX att vidareutveckla och förbättra sina lösningar för flerbostadshus. Målet var att skapa robusta, energieffektiva och effektoptimerade ventilationssystem som minskar både energi- och effektbehov samt miljöpåverkan, samtidigt som inomhusklimatet förbättras.
SWEGONs bidrag, GOLD PX14 - MPE, har inte bara uppfyllt tävlingens skallkrav och visat en låg viktad energianvändning, utan också inkluderat flera önskvärda funktioner. SWEGON har genomfört omfattande och noggranna laboratorietester som tydligt visar att produkten presterar väl. Juryn ser fram emot att denna lösning testas i praktiken i flerbostadshus inom en snar framtid. Produkten uppvisar ett utmärkt SFP-värde (fläktarnas elanvändning) och har rimliga dimensioner, vilket gör den väl lämpad för moderna flerbostadshus. Genom en genomtänkt användning av beprövad teknik och innovativ, precis styrning av avfrostningen har leverantören skapat en produkt som bibehåller god funktion även vid låga utetemperaturer, vilket resulterar i en mycket låg årlig energianvändning för både el och eftervärme.
I nordiskt klimat är funktionalitet vid låga utetemperaturer viktigare än hög torr verkningsgrad vid plusgrader, eftersom detta hjälper till att minska värmeeffektbehovet. Tävlingen har visat att detta är möjligt. Juryn ser det som ett plus att vinnaren inkluderar en styrfunktion för nattkyla – en viktig egenskap som ökar möjligheten att sommartid upprätthålla god termisk komfort och samtidigt uppfylla Folkhälsomyndighetens allmänna råd om inomhustemperatur, HSLF-FS 2024:10.
FTX i flerbostadshus – historia
Användningen av bostads-FTX har varierat under de senaste 50 åren. Efter oljekriserna på 1970-talet infördes krav på att återvinna motsvarande hälften av värmeenergin i frånluften i relation till utomhusluften för nya byggnader med en energianvändning över 50 MWh värme per år. På 1980-talet innebar detta exempelvis FTX-system med 60 % temperaturverkningsgrad. Ett exempel är flerbostadsområdet i Rissne, nordväst om Stockholm, som byggdes under 1980-talet och utrustades med ett FTX-aggregat per trapphus med korsströmvärmeväxlare.
Runt 1990 började biobränslebaserad fjärrvärme accepteras som ett sätt att uppfylla kravet på att hälften av värmeenergin i frånluften återvinns. Under finanskrisen i början av 1990-talet minskade bostadsbyggandet kraftigt, och för de få projekt som genomfördes pressades byggkostnaderna hårt. Samtidigt användes biobränslebaserad fjärrvärme i större utsträckning, vilket ledde till att användningen av FTX i flerbostadshus sjönk drastiskt. Detta resulterade i att tillverkningen av bostadsventilationsprodukter delvis försvann.
År 2006 infördes energiprestandakrav i byggreglerna, och Sveby (ett branschinitiativ med rekommendationer för beräkning och verifiering av energiprestanda) startades. De nya byggreglerna ledde till ett ökat intresse för att använda FTX i flerbostadshus. Dock hade många av de bostadsventilationsprodukter som tidigare funnits på marknaden försvunnit.