För att påskynda energieffektiviseringen i bostadssektorn har Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva bostäder, BeBo, tagit fram konceptet Rekorderlig Renovering. Syftet med Rekorderlig Renovering är att demonstrationsprojekt genomförs med målet att förbättra energiprestandan med minst 50 procent vid renovering av flerbostadshus. För att öka antalet demonstrationsprojekt i enlighet med Rekorderlig Renovering beslutade BeBo att genomföra kampanjen Halvera Mera. Målsättningen med Halvera Mera var att få fram förstudier som, i enlighet med Rekorderlig Renovering, identifierar vilka åtgärder och insatser som krävs för att halvera energianvändningen i flerbostadshus i samband med en renovering.
Totalt genomfördes 31 förstudier inom Halvera Mera, av fastighetsägare inom både den privata och kommunala sektorn, och även av bostadsrättsföreningar. Förstudierna visar att det finns stora skillnader bland fastighetsägare vad gäller vilka åtgärder de intresserar sig för, hur de utför sina energiberäkningar och hur de genomför sina lönsamhetskalkyler.
En sammanställning av resultaten i förstudierapporterna visar att nyckeln till stora energibesparingar är större åtgärder på värme- och ventilationssystem samt åtgärder på klimatskalet.
Analysen tyder på att de som verkar ha svårt att fatta beslut om dessa åtgärder är bostadsrättsföreningar, fastighetsägare med byggnader i små städer och fastighetsägare vars byggnader har en låg energianvändning.
Analysen av förstudierna visar på tre faktorer där fastighetsägare är mer benägna att satsa på energieffektiviserande åtgärder:
- Ägarform:
Kommunala fastighetsägare har större och bredare satsningar på energiåtgärder än både privata ägare och bostadsrättsföreningar. Detta beror sannolikt på deras ofta mer långsiktiga perspektiv i sitt ägande. - Demografi:
Fastighetsägare som har sin byggnad i en stad med mer än 140 000 invånare har större ambitioner för genomförande av energiåtgärder än fastighetsägare i mindre städer. Detta är troligtvis kopplat till att de har bättre marknadsförutsättningar. - Energiprestanda:
Fastighetsägare som har byggnader med en energiprestanda större än 150 kWh/m2 och år planerar oftare att genomföra sina åtgärder än fastighetsägare med en lägre energianvändning. Detta beror troligtvis på att fastighetsägare med en dålig energiprestanda har ett större incitament att genomföra energiåtgärder.
De beräknade energibesparingarna i förstudierna ger en ny, genomsnittlig energiprestanda på 63 kWh/m2och år, vilket motsvarar en energibesparing på 54 procent. Detta svarar väl mot kampanjens målsättning. Dock finns en spridning i resultaten. De beräknade energibesparingarna sträcker sig från 30 procent upp till 82 procent, och den nya, beräknade energiprestandan sträcker sig mellan 20 kWh/m2 och år och 100 kWh/m2 och år.
De beräkningar, antaganden och resultat som presenteras i rapporterna indikerar att det finns stora skillnader i kunskapsnivå, hos både fastighetsägare och konsulter. För att säkerställa att energieffektiviseringen i Sverige sker på att tillfredsställande sätt, och att vi når de nationella målen, behöver den generella kunskapsnivån lyftas.