Projektbenämning Normalisering av tappvarmvattenanvändning - Förstudie
Ansvarig Ola Larsson, WSP
Mari-Louise Persson, Riksbyggen
Projekttid 2018
Projekthistorik Förstudie

Bakgrund

Med de senaste revideringarna av byggreglerna skärps kraven för nyproduktion och därmed blir varje kWh viktigare och viktigare. Om det sker en kontinuerlig uppnormaliserad energianvändning för tappvarmvattnet innebär det att byggherrar måste göra större investeringar i klimatskal och tekniska installationer än vad som egentligen vore nödvändigt. Det riskerar också att mindre pengar läggs på att minska varmvattenförbrukningen, vilket vore olyckligt då den står för en större andel av energianvändningen i nya byggnader.

Förstudien har kartlagt variationer och undersökt möjliga orsaker till en lägre energianvändning än gängse schabloner för tappvarmvattenproduktion. Variationerna har uppmärksammats i verifieringar av miljöbyggnadscertifieringar för flera av Riksbyggens nyproduktionsprojekt.

Resultat och slutsats

Beräkningarna och analyserna av de undersökta husen påvisar att uppmätt energianvändning för tappvarmvatten i de flesta fallen är lägre än de normaliserande nivåerna som är förslagna av Boverket. Användningen är ca 6 - 23 kWh/m2,Atemp se figur nedan . Nivån som användningen jämförs mot är 22,5 kWh/m2,Atemp, detta för att Boverkets föreslagna siffra 25 kWh/m2,Atemp kan räknas ner med tio procent, om snålspolande armaturer används.

Totalt har sammanställning och analys gjorts på statistik från 694 lägenheter fördelat på 29 flerbostadshus, som är geografiskt spridna i landet. Data har erhållits från Riksbyggen.

I förstudien har eventuella felkällor, exempelvis storlek på lägenheter, tomma lägenheter etc, som kan påverka energianvändningen också utretts och analyserats. Inga tekniska felkällor har kunnat påvisas och det som kvarstår för att styrka den låga energianvändningen är beteendet hos brukarna, då energianvändningen för tappvarmvattnet är starkt beroende mot beteendet hos brukarna. Riksbyggen har individuell mätning och debitering av tappvarmvattnet i sina fastigheter vilket bör påverka energianvändningen.

Delrapporten beskriver syfte, genomförande, resultaten och de känslighetsanalyser som genomförts, samt slutsatser, rekommendationer och förslag på fortsatt arbete.

Förslag till fortsatt arbete

En väl utarbetad metodik för att beräkning och analys av energianvändningen för tappvarmvattnet har utarbetats. För att bygga vidare och komplettera analyserna vore det intressant att genomföra fortsatta analyser med underlag från fler flerbostadshus och fastighetsägare.

För att styrka analyserna från denna förstudie vore det intressant att även undersöka större flerbostadshus där lägenhetsantalet är över ca 60 lägenheter, befintliga hus (alla studerade byggnader är nyproducerade) samt hyresrätter (alla studerade byggnader är bostadsrätter). Även flerbostadshus med mer homogen lägenhetsstruktur, exempelvis flerbostadshus med endast 1 RoK eller 3 Rok, kan komplettera och fördjupa analysen.

Efter publicering av en delrapport från förstudien kommer intresset för att analysera tappvarmvattenanvändningen hos fler fastighetsägare (både BeBo-medlemmar och andra) kartläggas. Ambitionen är att baserat på detta intresse föreslå ett projekt med finansiering från E2B2 (förmodad utlysning våren 2019).

Är du intresserad av frågan och av att medverka i ett eventuellt efterföljande projekt? Titta på rapporten och kontakta gärna projektledare Ola Larsson med ditt intresse och dina tankar.

Läs förstudierapporten nedan.